När ska man få glömma av det?

När får man leva ett normalt liv utan att vara rädd för någonting? Trodde aldrig något sådant om dig, men du visade det och det har satt sina spår. Fyfan för dig, tack vare dig är jag rädd för allting, jag överdriver fan inte för det är sanningen.

Fyfan kan inte bli lämnad en enda sekund utan att känna rädslan stiga och jag blir förvirrad.

När ska man egentligen få leva vidare? jag vet att man måste göra det själv osv, att tänka på allt positivt, men det tar ju fan över allting. Jag orkar inte mer..

/ säändr